<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>hezkuntza.wordpress.com(e)ko iruzkinak</title>
	<atom:link href="http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/comments/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz</link>
	<description>Hezkuntzaren Teoria eta Erakunde Garaikideak</description>
	<lastBuildDate>Thu, 18 Feb 2010 09:44:31 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
	<item>
		<title>Señor WordPress(e)k ¡Hola mundo!(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2010/02/18/hola-mundo/comment-page-1/#comment-1</link>
		<dc:creator>Señor WordPress</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Feb 2010 09:44:31 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">#comment-1</guid>
		<description>This is an example of a WordPress comment, you could edit this to put information about yourself or your site so readers know where you are coming from. You can create as many comments like this one or sub-comments as you like and manage all of your content inside of WordPress.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>This is an example of a WordPress comment, you could edit this to put information about yourself or your site so readers know where you are coming from. You can create as many comments like this one or sub-comments as you like and manage all of your content inside of WordPress.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Nerea Etxebarrena(e)k Hezkuntzari kritika, &quot;La escuela a examen&quot; liburutik.(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2008/10/17/hezkuntzari-kritika-la-escuela-a-examen-liburutik/comment-page-1/#comment-20</link>
		<dc:creator>Nerea Etxebarrena</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 10 Oct 2009 12:24:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=137#comment-20</guid>
		<description>&quot;...toda persona es según hace-Yo soy médico si hago de médico…-, puede ocurrir que uno haga – o le hagan hacer- lo que no es propio de uno mismo, entonces es como hace ( de una manera impropia para sí mismo)&quot; , hau da alienazioa, bai, baina ni ez ba naiz konszientea alienazio prozesuak irentsi nauelaz ezin izango naiz horren kontra altxatu. Benetan pentsatuko dudana, zera izango da, ni honelakoa naiz.

Alienazio egoera hau, nire ustez, hiru modutan eman daiteke:

1) Hezkuntzaren bitartez grabatu ahal digute jaiotzen garenetik. Gurasoen eskutik eta haiek konszienteak izan gabe (ez bait dute berain alienazio maila behatu).

2) Eskola mailan eta modu konszientean, gaizki bideratutako &quot;inculcación, selección y omisión&quot;  (goian aipatua).  Sistemak, horrela, ikaslea izaki alienatua lortzen du gizarterako. Kasu honetan, alienazioari, sasi-sozializazioa deitu geniezaioke?

3) Bortza gertakari edo eznaturalen bitartez, non gizakia alienatzera behartzen bait den, berarengan normala ez den modu batean jokatuz.  Adibidez, guda, inmigrazio, menpekotasun, pobrezi egoeretan...

Bere gorputzean inolako alienaziorik jaso ez duena, altza dezala eskua...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>&#8220;&#8230;toda persona es según hace-Yo soy médico si hago de médico…-, puede ocurrir que uno haga – o le hagan hacer- lo que no es propio de uno mismo, entonces es como hace ( de una manera impropia para sí mismo)&#8221; , hau da alienazioa, bai, baina ni ez ba naiz konszientea alienazio prozesuak irentsi nauelaz ezin izango naiz horren kontra altxatu. Benetan pentsatuko dudana, zera izango da, ni honelakoa naiz.</p>
<p>Alienazio egoera hau, nire ustez, hiru modutan eman daiteke:</p>
<p>1) Hezkuntzaren bitartez grabatu ahal digute jaiotzen garenetik. Gurasoen eskutik eta haiek konszienteak izan gabe (ez bait dute berain alienazio maila behatu).</p>
<p>2) Eskola mailan eta modu konszientean, gaizki bideratutako &#8220;inculcación, selección y omisión&#8221;  (goian aipatua).  Sistemak, horrela, ikaslea izaki alienatua lortzen du gizarterako. Kasu honetan, alienazioari, sasi-sozializazioa deitu geniezaioke?</p>
<p>3) Bortza gertakari edo eznaturalen bitartez, non gizakia alienatzera behartzen bait den, berarengan normala ez den modu batean jokatuz.  Adibidez, guda, inmigrazio, menpekotasun, pobrezi egoeretan&#8230;</p>
<p>Bere gorputzean inolako alienaziorik jaso ez duena, altza dezala eskua&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Nerea Etxebarrena(e)k Pedagogia Garaikidearen Mapa(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2008/11/10/pedagogia-garaikidearen-mapa/comment-page-1/#comment-21</link>
		<dc:creator>Nerea Etxebarrena</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 10 Oct 2009 10:18:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=187#comment-21</guid>
		<description>Oso egokia iruditzen zait autoreak kokatzeko eta korronteak nondik norakoak diren ikusteko. Orain arte maremagnum modura eukin dut buruan horrenbeste informazioa eta hau hortik ateratzeko txalupa lagungarria izango da...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Oso egokia iruditzen zait autoreak kokatzeko eta korronteak nondik norakoak diren ikusteko. Orain arte maremagnum modura eukin dut buruan horrenbeste informazioa eta hau hortik ateratzeko txalupa lagungarria izango da&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Nerea Etxebarrena(e)k Eskola Berria(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2008/12/10/eskola-berria-2/comment-page-1/#comment-22</link>
		<dc:creator>Nerea Etxebarrena</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Oct 2009 21:58:45 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=257#comment-22</guid>
		<description>Wikipedian Eskola Berriari buruz informazioa bilatzean, zenbait gauzek deitu didate arreta:
1- Roussoren filosofia hazia izan zen, aitzindari batzuen burmuinean eskola tradizionala eraldatzeko ideiak sor zitezen. Frantses iraultzaren garaiak!!!
2- Lehenengo benetako eskola berria sortu zuena, Tolstoi autore ospetsua izan zen, leloa hauxe zuela: &quot;zenbat eta mugatze maila gutxiago erabili haurrek ikas dezaten, orduan eta metodo hobea lortuko da&quot;. Bere xedea umeei komeni zitzaiena erabakitzen uztea zen beraiek inork baino gehiago zekitelako,(gehiegitxo, nire ustez). Beste aldetik, helduen pedanteriaren erabat aurkakoa zen.
XX.ean aurretik irakurritakora garatuko zen pedagogia hau, polita benetan, indibiduoa (ikaslea) helburu, gizarteratzea, hezkuntza globala...
Zelan izan daiteke orain dela horrenbeste denbora, ideia iraultzaile eta berritzaileak pizten hastea eta gaur egun XXI.mendean (ordenagailu eta espaziuntzien garaian) hezkuntzaren arloan hain gutxi aurreratu izana.
Benetan, goian daudenei ez zaizkie hezkuntza berritzaile guzti hauek interesatzen. Argi dago, elikatzen ari diren hezkuntza mota, kritikarik gabeko ikasle-ikusleena dela. Bai tristea!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Wikipedian Eskola Berriari buruz informazioa bilatzean, zenbait gauzek deitu didate arreta:<br />
1- Roussoren filosofia hazia izan zen, aitzindari batzuen burmuinean eskola tradizionala eraldatzeko ideiak sor zitezen. Frantses iraultzaren garaiak!!!<br />
2- Lehenengo benetako eskola berria sortu zuena, Tolstoi autore ospetsua izan zen, leloa hauxe zuela: &#8220;zenbat eta mugatze maila gutxiago erabili haurrek ikas dezaten, orduan eta metodo hobea lortuko da&#8221;. Bere xedea umeei komeni zitzaiena erabakitzen uztea zen beraiek inork baino gehiago zekitelako,(gehiegitxo, nire ustez). Beste aldetik, helduen pedanteriaren erabat aurkakoa zen.<br />
XX.ean aurretik irakurritakora garatuko zen pedagogia hau, polita benetan, indibiduoa (ikaslea) helburu, gizarteratzea, hezkuntza globala&#8230;<br />
Zelan izan daiteke orain dela horrenbeste denbora, ideia iraultzaile eta berritzaileak pizten hastea eta gaur egun XXI.mendean (ordenagailu eta espaziuntzien garaian) hezkuntzaren arloan hain gutxi aurreratu izana.<br />
Benetan, goian daudenei ez zaizkie hezkuntza berritzaile guzti hauek interesatzen. Argi dago, elikatzen ari diren hezkuntza mota, kritikarik gabeko ikasle-ikusleena dela. Bai tristea!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>XD(e)k Alexander S. Neill, Summerhill(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2009/01/07/alexander-s-neill-summerhill/comment-page-1/#comment-27</link>
		<dc:creator>XD</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Jan 2009 19:11:22 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=298#comment-27</guid>
		<description>hau bai barkatu:

http://video.google.es/videosearch?hl=es&amp;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&amp;um=1&amp;ie=UTF-8&amp;sa=N&amp;tab=wv#</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>hau bai barkatu:</p>
<p><a href="http://video.google.es/videosearch?hl=es&#038;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;sa=N&#038;tab=wv#" rel="nofollow">http://video.google.es/videosearch?hl=es&#038;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;sa=N&#038;tab=wv#</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>XD(e)k Alexander S. Neill, Summerhill(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2009/01/07/alexander-s-neill-summerhill/comment-page-1/#comment-26</link>
		<dc:creator>XD</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Jan 2009 19:04:13 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=298#comment-26</guid>
		<description>http://video.google.es/videosearch?hl=es&amp;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&amp;um=1&amp;ie=UTF-8&amp;sa=N&amp;tab=wv#


Ea ba...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://video.google.es/videosearch?hl=es&#038;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;sa=N&#038;tab=wv#" rel="nofollow">http://video.google.es/videosearch?hl=es&#038;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;sa=N&#038;tab=wv#</a></p>
<p>Ea ba&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>XD(e)k Alexander S. Neill, Summerhill(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2009/01/07/alexander-s-neill-summerhill/comment-page-1/#comment-25</link>
		<dc:creator>XD</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Jan 2009 18:57:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=298#comment-25</guid>
		<description>http://video.google.es/videosearch?hl=es&amp;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&amp;um=1&amp;ie=UTF-8&amp;sa=N&amp;tab=wv#


Horra hor bideo bat, hasiera batean hezkuntzarekin lotura handia ez dagoela badirudi ere... Bai zera!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://video.google.es/videosearch?hl=es&#038;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;sa=N&#038;tab=wv#" rel="nofollow">http://video.google.es/videosearch?hl=es&#038;q=psiquiatr%C3%ADa%20muerte&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;sa=N&#038;tab=wv#</a></p>
<p>Horra hor bideo bat, hasiera batean hezkuntzarekin lotura handia ez dagoela badirudi ere&#8230; Bai zera!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>xD(e)k Hezkuntzari kritika, &quot;La escuela a examen&quot; liburutik.(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2008/10/17/hezkuntzari-kritika-la-escuela-a-examen-liburutik/comment-page-1/#comment-19</link>
		<dc:creator>xD</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Nov 2008 13:00:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=137#comment-19</guid>
		<description>Carlos Castilla- ko liburu berdinetik honako hau agertzen zaigu, ea zer dinotzuten:

[...] etimológicamente alienación proviene de un vocablo latino, &quot;alienus&quot;, que significa lo ajeno, lo extraño a uno, lo que no es de uno. Hegel y Marx traducen el término &quot;alienación&quot; de dos formas, como &quot;Entfremdung&quot;, es decir, extrañación, y como &quot;Entäuserung&quot;, esto es, como desapropiación. Una persona está alienada cuando es de manera distinta, ajena, extraña a como debiera ser. Ahora bien, como toda persona es según hace-Yo soy médico si hago de médico...-, puede ocurrir que uno haga - o le hagan hacer- lo que no es propio de uno mismo, entonces es como hace ( de una manera impropia para sí mismo)...[...]....

Lo que caracteriza la alienación es el hecho, pues, doble de hacer de ese hombre que está alienado un hombre distinto, alguien que no hace lo que le es propio, que no es el que es. .....


Las formas de imposición son varias,y, como es lógico, históricamente cambiantes: a alguien puede imponérsele el que sea-es decir, que haga- de determinada manera, que nada tiene que ver con su específica condicióny sus peculiares aspiraciones, merced de la violencia más brutal....


Cuando se nos impone a cualquier hombre la posibilidad[...]de no poder decir lo que se piensa y de tener que sentir como se dice.

         ...el hombre alienado se constituye en objeto, mera cosa para ese otro que le impone la alienación...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Carlos Castilla- ko liburu berdinetik honako hau agertzen zaigu, ea zer dinotzuten:</p>
<p>[...] etimológicamente alienación proviene de un vocablo latino, &#8220;alienus&#8221;, que significa lo ajeno, lo extraño a uno, lo que no es de uno. Hegel y Marx traducen el término &#8220;alienación&#8221; de dos formas, como &#8220;Entfremdung&#8221;, es decir, extrañación, y como &#8220;Entäuserung&#8221;, esto es, como desapropiación. Una persona está alienada cuando es de manera distinta, ajena, extraña a como debiera ser. Ahora bien, como toda persona es según hace-Yo soy médico si hago de médico&#8230;-, puede ocurrir que uno haga &#8211; o le hagan hacer- lo que no es propio de uno mismo, entonces es como hace ( de una manera impropia para sí mismo)&#8230;[...]&#8230;.</p>
<p>Lo que caracteriza la alienación es el hecho, pues, doble de hacer de ese hombre que está alienado un hombre distinto, alguien que no hace lo que le es propio, que no es el que es. &#8230;..</p>
<p>Las formas de imposición son varias,y, como es lógico, históricamente cambiantes: a alguien puede imponérsele el que sea-es decir, que haga- de determinada manera, que nada tiene que ver con su específica condicióny sus peculiares aspiraciones, merced de la violencia más brutal&#8230;.</p>
<p>Cuando se nos impone a cualquier hombre la posibilidad[...]de no poder decir lo que se piensa y de tener que sentir como se dice.</p>
<p>         &#8230;el hombre alienado se constituye en objeto, mera cosa para ese otro que le impone la alienación&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>xD(e)k Hezkuntzari kritika, &quot;La escuela a examen&quot; liburutik.(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2008/10/17/hezkuntzari-kritika-la-escuela-a-examen-liburutik/comment-page-1/#comment-18</link>
		<dc:creator>xD</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Nov 2008 12:31:22 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=137#comment-18</guid>
		<description>Carlos Catilla del Pino
 &quot;cuatro ensayos sobre la mujer&quot;
                                *

Mujeres que estamos rezagadas en una autocomplacencia que proviene del &quot;deber&quot;, de lo que creemos nuestra propia naturaleza, de lo que se sirven much@s para no cambiar esta realidad infundada que vivimos.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Carlos Catilla del Pino<br />
 &#8220;cuatro ensayos sobre la mujer&#8221;<br />
                                *</p>
<p>Mujeres que estamos rezagadas en una autocomplacencia que proviene del &#8220;deber&#8221;, de lo que creemos nuestra propia naturaleza, de lo que se sirven much@s para no cambiar esta realidad infundada que vivimos.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>sara(e)k Children see. Children do.(r)i buruz egindako iruzkinak</title>
		<link>http://www.ehu.es/ehusfera/hezkuntzariburuz/2008/10/02/children-see-children-do/comment-page-1/#comment-16</link>
		<dc:creator>sara</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Oct 2008 17:21:41 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://hezkuntza.wordpress.com/?p=103#comment-16</guid>
		<description>http://blogs.periodistadigital.com/electroduende.php/2007/09/19/emiliocalatayud_menores8794
hau ere oso bideo interesgarria da, neri hala iruditxu jata behintzat.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://blogs.periodistadigital.com/electroduende.php/2007/09/19/emiliocalatayud_menores8794" rel="nofollow">http://blogs.periodistadigital.com/electroduende.php/2007/09/19/emiliocalatayud_menores8794</a><br />
hau ere oso bideo interesgarria da, neri hala iruditxu jata behintzat.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

